Dödsbodelägare: vem är det, rättigheter och skyldigheter

Kort svar: Dödsbodelägare är den efterlevande maken eller makan, den dödes arvingar och de som ärver genom ett universellt testamente. Tillsammans förvaltar de dödsboet fram till arvskiftet, och alla viktiga beslut kräver att samtliga är överens. Här går vi igenom vem som räknas som dödsbodelägare, vad du får och måste göra, och vad som händer när ni inte kommer överens.

Vem är dödsbodelägare?

Enligt 18 kap. ärvdabalken är det tre grupper som är dödsbodelägare. Det avgör vem som har rätt att bestämma i dödsboet och vem som ska vara med och skriva under när något ska göras.

Make eller maka

En efterlevande make eller maka är alltid dödsbodelägare. Det gäller även registrerad partner. Makan är dödsbodelägare oavsett om hon ärver något eller bara får sin andel vid bodelningen.

Arvingar

Arvingarna enligt lag är dödsbodelägare. Först kommer bröstarvingarna, alltså barn och barnbarn. Finns inga bröstarvingar går arvet vidare till föräldrar och syskon, och därefter till mor- och farföräldrar och deras barn. Kusiner ärver inte.

Om den avlidne var gift och hade gemensamma barn med maken ärver maken i första hand. Barnen är ändå dödsbodelägare, eftersom de har rätt till arv efter den längstlevande. Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt och är också dödsbodelägare.

Universella testamentstagare

Den som genom testamente ska få hela kvarlåtenskapen eller en andel av den, till exempel en tredjedel, är universell testamentstagare och därmed dödsbodelägare. Den som bara ska få en viss sak, som en bil eller ett smycke, kallas legatarie och är inte dödsbodelägare.

Sambo

En sambo ärver inte enligt lag och är inte dödsbodelägare. Enligt sambolagen kan den efterlevande sambon däremot begära bodelning av gemensam bostad och bohag som skaffats för gemensamt bruk. Begär sambon bodelning ska sambon förvalta boet tillsammans med dödsbodelägarna tills bodelningen är klar. Sambon kan också vara dödsbodelägare om hen är universell testamentstagare.

Dina rättigheter som dödsbodelägare

Som dödsbodelägare har du rätt att vara med och bestämma om allt som rör dödsboet. Ingen annan delägare kan sälja bostaden, säga upp avtal eller dela ut saker utan ditt godkännande, om ni inte gett varandra fullmakt.

• Du ska kallas till bouppteckningsförrättningen och får se hela bouppteckningen.
• Du har rätt till insyn i ekonomin, till exempel kontoutdrag och räkningar.
• Du är med och beslutar om försäljning, uppsägningar och tömning.
• Du har rätt att få ut din andel vid arvskiftet och ska skriva under arvskifteshandlingen.
• Du kan begära hos tingsrätten att en boutredningsman eller skiftesman utses.

Du kan också avstå ditt arv till förmån för dina egna barn, eller ta emot det och ge vidare senare. Det är beslut som påverkar skatt och ekonomi, så prata gärna med en jurist innan.

Dina skyldigheter och ditt ansvar

Med rättigheterna följer ansvar. Dödsbodelägarna ska tillsammans ta hand om boet fram till arvskiftet. Det betyder i praktiken att hålla ordning på ekonomin, betala dödsboets skulder med dödsboets pengar och se till att egendomen inte förstörs eller försvinner.

Bouppteckning ska förrättas senast tre månader efter dödsfallet och lämnas in till Skatteverket inom en månad efter förrättningen, se Skatteverkets information om bouppteckning. Behöver ni mer tid kan ni begära anstånd hos Skatteverket. Läs mer i vår guide om vad du bör göra innan bouppteckningen.

Om tillgångarna bara räcker till begravningen och andra kostnader i samband med dödsfallet kan kommunens socialtjänst göra en dödsboanmälan i stället för bouppteckning.

Personligt ansvar

Arvingar ärver inte skulder. Men om ni delar ut arv eller saker innan skulderna är betalda kan ni behöva betala tillbaka. Den som förvaltar boet vårdslöst och orsakar skada för de andra kan också bli ersättningsskyldig. Vänta därför med att fördela pengar och värdefulla saker tills bouppteckningen är klar och skulderna betalda. Kronofogden beskriver samma sak: har ni redan delat upp tillgångarna ska ni lämna tillbaka så mycket att skulderna täcks.

Alla måste vara överens

Huvudregeln är att dödsbodelägarna förvaltar boet gemensamt. Beslut om att sälja bostaden, säga upp hyreskontraktet, sälja bilen eller tömma lägenheten kräver att alla delägare är överens. Det räcker inte med majoritet.

Det gör att ett dödsbo med många delägare kan bli trögt. Den som bor långt bort, eller helt enkelt inte svarar, kan i praktiken stoppa ett beslut. Därför är det bra att tidigt komma överens om hur ni ska arbeta.

Fullmakt gör det enklare

Det vanligaste sättet att förenkla är att delägarna ger en av sig fullmakt att sköta dödsboet. Fullmakten bör vara skriftlig och tydlig med vad den gäller, till exempel bankärenden, att säga upp avtal eller att beställa tömning. Banker har ofta egna blanketter.

1. Bestäm vem som ska vara kontaktperson för dödsboet.
2. Skriv en fullmakt som alla övriga delägare undertecknar.
3. Bestäm vilka beslut som ändå ska stämmas av med alla, till exempel försäljning av bostad.
4. Håll alla uppdaterade, gärna skriftligt, så att ingen känner sig förbigången.

När ni inte är överens

Ibland går det inte att komma överens. Då finns det vägar framåt som inte kräver att någon ger upp.

Boutredningsman

En dödsbodelägare kan ansöka hos tingsrätten om att en boutredningsman utses. Det kallas ofta dödsboförvaltare i vardagligt tal. Boutredningsmannen tar över förvaltningen, betalar skulder och förbereder arvskiftet. Det är oftast en advokat eller jurist, och kostnaden betalas av dödsboet.

Skiftesman

Om ni är oense om själva fördelningen av arvet kan tingsrätten utse en skiftesman. Skiftesmannen försöker få er överens och kan i vissa fall besluta om arvskiftet.

Båda alternativen kostar pengar och tid. Vid tvist är vårt råd att först prata med en jurist som kan arvsrätt. Ofta räcker det med ett samtal för att förstå vad lagen säger och var gränserna går.

Praktiska uppgifter i dödsboet

Förutom papper och juridik finns det mycket praktiskt att ta hand om. Använd gärna vår checklista vid dödsfall så att inget glöms bort.

Hyresrätt och tömning

För en hyresrätt är tiden ofta det som styr. Hyran löper tills kontraktet upphör och betalas av dödsboet. Då behöver lägenheten vara tömd och städad till avflyttningen, och det kräver att delägarna har bestämt vad som ska sparas. Handlar det bara om några möbler eller grovavfall räcker ofta bortforsling i Göteborg.

Vi på Arvo hjälper dödsbon i Göteborgsregionen med dödsbotömning. Vi börjar med en kostnadsfri besiktning och ger ett fast pris efter besiktningen. Det som har värde skänks till second hand eller välgörenhet, och städningen efter tömningen gör vi med en samarbetspartner. Undrar du över nivån kan du läsa vad en dödsbotömning brukar kosta.

Du får en kontaktperson genom hela uppdraget. Det gör det enkelt för den delägare som har fullmakt, och de andra kan hållas uppdaterade utan att behöva vara på plats. Tänk på att tömning och städning efter ett dödsfall inte ger RUT-avdrag. Enligt Skatteverket kan ett dödsbo bara få skattereduktion för rot- och rutarbete som utförts före dödsfallet, och efterlevande barn kan inte heller få avdrag för arbete i förälderns bostad efter dödsfallet.

Försäljning av bostad

Ska bostaden säljas brukar det vara klokt att tömma och städa innan visning. Se till att alla delägare har godkänt försäljningen innan ni skriver avtal med mäklare. Bouppteckningen behöver oftast vara registrerad innan köpet kan genomföras, eftersom den visar vilka som företräder dödsboet.

Vanliga frågor

Vem är dödsbodelägare om den avlidne var gift?

Den efterlevande maken eller makan är alltid dödsbodelägare. Barnen är också dödsbodelägare, även gemensamma barn som får vänta på sitt arv tills den längstlevande avlider. Särkullbarn är dödsbodelägare och har rätt att få ut sitt arv direkt. Finns ett universellt testamente är även testamentstagaren dödsbodelägare.

Är en sambo dödsbodelägare?

Nej, en sambo ärver inte enligt lag och är inte dödsbodelägare. Sambon kan däremot begära bodelning enligt sambolagen, och förvaltar då boet tillsammans med dödsbodelägarna tills bodelningen är klar. Om sambon har fått hela eller en andel av arvet genom testamente blir sambon dödsbodelägare som universell testamentstagare.

Kan en dödsbodelägare sälja saker på egen hand?

Nej, huvudregeln är att dödsbodelägarna förvaltar boet gemensamt och att beslut kräver att alla är överens. En delägare får alltså inte sälja bostaden, bilen eller andra saker utan de andras godkännande. Det enklaste sättet att låta en person sköta ärendena är att övriga delägare skriver under en fullmakt.

Vad händer om en dödsbodelägare inte svarar?

Om en delägare inte svarar eller vägrar medverka kan ni inte fatta gemensamma beslut. Då kan en av delägarna ansöka hos tingsrätten om att en boutredningsman utses. Boutredningsmannen tar över förvaltningen och kan sälja egendom och betala skulder. Kostnaden betalas av dödsboet, så det är bra att först försöka lösa det i samtal.

Är dödsbodelägare ansvariga för den avlidnes skulder?

Nej, arvingar ärver inte skulder. Skulderna betalas med dödsboets tillgångar, och räcker de inte skrivs resten i regel av. Men om delägarna delar ut arv innan skulderna är betalda kan de behöva betala tillbaka. Har du själv gått i borgen eller är medlåntagare gäller ditt eget åtagande som vanligt.

Hur länge är man ansvarig för dödsboet?

Dödsbodelägarna ansvarar för förvaltningen fram till arvskiftet. Bouppteckningen ska förrättas inom tre månader, men arvskiftet kan ske senare och det finns ingen fast tidsgräns för det. Så länge boet inte är skiftat behöver ni hålla ordning på ekonomin, betala räkningar och ta hand om egendomen tillsammans.

Vem får gå in i ett dödsbo?

Dödsbodelägarna har rätt att gå in i den avlidnes bostad, men de bör vara överens om vem som gör vad. Ingen får ta saker innan alla har kommit överens, eftersom allt ingår i bouppteckningen. Andra personer, till exempel en städ- eller tömningsfirma, får gå in när dödsbodelägarna har gett sitt godkännande.

Vad är ett dödsbo?

Ett dödsbo är den avlidnes tillgångar och skulder från dödsdagen fram till arvskiftet. Dödsboet är en egen juridisk person som förvaltas gemensamt av dödsbodelägarna. Det är dödsboet, inte arvingarna, som äger bostaden och sakerna, betalar räkningarna och ansvarar för skulderna tills allt är utrett och fördelat.

När upphör ett dödsbo?

Ett dödsbo upphör när skulderna är betalda och ett arvskifte har gjorts, så att alla tillgångar är fördelade. Finns det inget att fördela, till exempel efter en dödsboanmälan, upphör det i praktiken när kostnaderna är hanterade. Det finns ingen fast tidsgräns, men så länge dödsboet finns kvar kan det behöva lämna egen deklaration varje år.

Läs också: Dödsbo skulder: ärver man skulder och vem betalar? · Sälja dödsbo: så säljer du lösöret och får rimligt betalt